Sandra´s Vita Vrå

Även fast de bara är jag och Anders som firar nyår i Lillebo i år, så vill vi ändå ha en mysstämning.
Anders har gått ut och lagt i ved i sin vedkorg som han har tänt.

Mycket mysigt vill jag lova <3

Vi har nyligen ätit en sen. Väldigt sen lunch! Spenatsoppa med ägghalvor. Hur jäkla gott som helst! Enkelt och såå underskattat!
Men oj vad mättande de va. Jag orkade inte ens äta upp min portion.

Nu är Anders ute med Zina. Jag pallade helt enkelt inte. Så ja kura ner mej i soffan tillsammans med Svamp Bob fyrkant filmen.

Vi har även tänt mysbrasan så de ska bli sådär mysigt varmt här hemma.
Dock hade myser blivit helt 100 om vi fått våran soffa igår som Mio möbler i kungens kurva lovade oss. Men icke!

Idag blir de 3 rätters här hemma. Toastskagen till förrätt, inbakad fläskfilé med hackebackspotatis och till efterrätt kommer ja inte ihåg om de blev pannakotta eller marängswich. Men hur som kommer de bli svinit gott! Sen ska vi mysa ner oss i soffan med film. Sen vid 12-slaget (om vi håller oss vakna) så ska vi skåla i alkoholfri cider.
De kommer bli en mysig kväll tror jag. De är första gången ja firar nyår utan att ha massa folk omkring mej.

Jag har bestämt mej för att inte göra nån årsresumé iår. Dels har ja ingen lust och ja har heller ingen ork.

Snart är de 1 år sen jag fick ta bort min älskade Doris. 1 år! 3 januari 2011. De går inte en dag utan att jag tänker på henne.
Jag kikade nyss in på min gamla blogg där jag hittade ett inlägg som jag skrev dagen efter jag var tvungen att låta henne somna in. Jag tyckte de var sån mysig läsning trots att jag nyss grät floder. Så jag tänkte iaf att jag skulle dela med mej av den även här.
Jag fick rätt bra respons på den då jag hade fått 46 kommentarer ;O

Älskade Doris, vila i frid, mitt Allt ♥

För 7 år sedan bodde jag vid Globen. Det var augusti och jag var väldigt rädd för katter, då jag som 8 åring blev attackerad rätt illa av en orange katt med namnet Skrollan. Sen dess har jag alltid varit reserverad för katter och haft väldig respekt för dom.
En dag när jag bodde på Skärmarbrinksvägen 5, jamande/skreks de utan för fönstret. Jag bodde då på bottenvåningen och hade 3 fönster.
Jag tittade ut och såg hur en liten liten mager katt försökte gömma sig under en bil då måsarna attackerade den lilla krabaten.
Jag sprang ut och jagade iväg måsarna. Satte mej på huk och satt och pratade lite med katten. Den var mager och rejält uttorkat. Den orkade knappt gå och bara vinglade fram.
Jag gav den vatten, och den fortsatte gå utan för mina fönster.
Efter några dagar när ingen tagit hand om katten, började allt fler reagera. Många av grannarna stod och pratade med katten, och så fort jag kom sprang hon fram till mig.
Jag ringde till polisen och katthemmen för att se om det var någon som saknade sin katt. Men ingen hade anmält henne försvinnen.
Hon var dessutom kastrerad, vilket är rätt ovanligt om de bara skulle vara en "sommarkatt". Polisen tyckte att jag skulle ta hand om henne eller bara låta henne vara.
Självklart kunde jag inte bara låta henne vara. Jag bestämde mej för att ta hand om henne tills de skulle bli plats på katthemmet.
Efter en tid ringde telefonen uppe hos grannen. (jag hade då ingen hemtelefon) De var från katthemmet dom frågade hur de gick och sa att de nu fanns plats.
Jag hade då redan fäst mig så vid denna lilla varelse. Hon hade fått namnet Doris. Och var den mest mysigaste katten. Vi åkte till en veterinär som fick ta bort allt skabb hon hade i öronen, vaccinerade henne och öronmärkte henne, och tittade på henne allmänt. Hon hade en tandskada. Men den skulle inte göra henne nåt ont. Förmodligen hade hon blivit sparkad eller påkörd.
Jag fick höra att Doris var v'ldigt söt och feminin katt. Förmodligen var hon en blandras av nåt.

Doris och jag blev 1. Hon flyttade med mig alla gångerna vi flyttat. Hon sov i min säng trots min allergi. Hon skulle alltid dela kudde med mig och när väckarklockan ringde på morgonen jamade hon och började tvätt mitt hår, så som hon brukade tvätta sin päls.
När det ringde på dörren var hon alltid först fram och jamade. Precis som hundar skäller när de knackar på dörren.
Vi kunde ligga i soffan och bara mysa.
Hon hade de toppen bra.
Hon ville inte vara ute, och hon var till en början väldigt rätt för mammas och pappas undulater.

Vi flyttade till huset, där hon så småningom började vara ute lite. Hon höll sig alltid på tomten, och kom alltid när man roppade.
2 gånger försvann hon över natten. Jag var hysterisk och bara grät. Hon är ju mitt allt! Inget skulle få hända henne.
Jag ville ha henne inne om vi skulle åka iväg nånstans. Och de hade hon förmodligen inget emot. Då kröp hon upp i soffan på sin plats och sov.

Igår morse när jag skulle åka till jobbet, var nåt inte som vanligt. Doris kom aldrig ut till mig i köket, vilket hon alltid gör. Men ja tänkte inte så mycket mer på de. Hon låg väl och sov tänkte jag.
När jag kom hem, var hon inte heller sig lik. Hon låg och sov under bordet på en stol vid elementet.
Jag pratade lite med henne och sen åt vi middag. Jag satte mej vid datorn och Anders la sig i soffan.
Efter ett tag kommer Doris. Hon jamar och kan inte gå. Hon hasar sig fram med frambenen och bakbenen bara åker eftert.
Jag förstod på en gång att de var nåt allvarligt.
Anders lyfte upp henne till mig. Han ringde till veterinären som skulle stänga om 15 minuter. Dom visste inte vad de kunde vara, och sa att de inte fanns nån tid den här veckan. (?? endel jobbar bara för pengar).
Dom hänvisade oss till Södran som skulle stänga kl 22. Men på hemsidan stod de att dom stängde 21. Jag ringde underbara Johanna som för övrigt jobbar på Södran för att få nån ordning på tider och fråga vart man skulle vända sig. Var Bagis enda alternativet?
Hon sa att hon skulle ringa till dom och kolla om dom hade möjlighet att ta emot oss. De hade dom. Vi åkte i full fart till Kungens Kurva. Klockan var 21.40 när vi kom fram. Tårarna rann hela tiden i bilen och jag förstod vad som skulle hända. Jag levde endå på hoppet.
Vi kom in. Han, en jätte trevlig veterniär tittade på Doris och sa att hon är i väldigt dåligt skick. Han gjorde massa övningar på henne som han ville ha reaktioner på. Han fick inga reaktioner.
Han sa att visst kan man göra tester, men hade de varit min katt hade jag nog låtit henne somna in.
De var de första jag sa när vi kom in. Jag vill inte låta henne lida. Hon har haft ett bra liv.
Han tyckte de var ett klokt beslut av mig, även fast de är tufft.
Jag grät hela tiden. Till slut fick hon somna in.
Den värsta dagen i hela mitt liv. Hon var mitt allt och jag älskar henne otroligt mycket. Men de var de bästa för henne. Jag vill inte att hon ska lida för att stilla mitt egna ego. De är lätt att säga att de var de bästa för henne. Men att verkligen förstå de är en helt annan sak.
Idag när jag vaknade trodde jag att de var en mardröm. När jag gick upp väntade jag mej att hon skulle komma. Men hon kom inte.....

Ända sen igår kväll har tårarna runnit konstant. Jag grät mej till sömns och jag vaknade med tårarna rinnandes. Hade jag suttit i ett badkar nu hade jag drunknat av alla tårar.
Huvudvärken vill inte släppa. Antagligen för att jag inte gör annat än att bara gråter...

Vila I Frid Min Älskade Doris ♥

Skit vad kul de var att blogg igen. Från datorn alltså. Jag har inte öppnat datorn på  evigheter.

De är många som undrat hur det går med Zina. Vi var ju till akuten med henne i förrgår. Det visade sig att hon har VÄLDIGT mycket kristaller och blod i urinet.
Dock visade odllngen de tagit att hon inte har någon urinvägsinfektion. Vilket känns som att de varit lättare att behandla.
Så vad händer nu?
Idag kl 14.00 ska vi till veterinären igen. Då ska de röntga hennes urinblåsa för att se så att de inte finns några större stenar där. Finns det de kan de vara aktuellt med operation. Finns de inte det så ska vi byta foder till ett som reglerar pHvärdet i hennes urin för att slippa kristaller.

De är ett helvete o inte veta nånting.
Och med alla mina hormoner som tagit över både mej och min kropp borde min man få en eloge för att han orkar med mej.
Tårar som rinner, dörrar som smälls och jag skriker utan dess like. Jag känner inte igen mej själv.
Jag vill ha tillbaka min kropp utan hormoner. Men som tur är blir de väl återställt så småning om?!

Nu är vi iväg på soffjakt.. Vi börjar på ömans möbler för att sedan kanske bege oss till kungens kurva för ett besök på Chilli.. O kanske mio :)

Btw så har ja min nya fina KLUK mössa på mej. Jag fick den i julklapp, men vi hade beställt den i somrar men den dök aldrig upp. Men nu klär den mitt huvud så fint!

Jag har en bebis växande i min mage... 9 juli är personen i fråga beräknad att titta ut.
Jag mår bra! Dock har jag redan fått foglossning. Vilket inte är nåt att hurra för...
Jag är i v 12 o kliver in i v 13 på måndag.
Underbart och samtidigt sorgligt att inte få hålla denna lilla hemlis för bara oss längre..
Det var anledningen till alla tårar igår. Vi gav våra föräldrar en ul bild inramad. De va deras julklapp från oss ❤

Idag blir den en tur till Södertälje. Vi ska köpa en sista julklapp. Jag ska även kapa av mej barret. Undrar hur kort de kommer bli.. Bara topparna? Bort med de slitna? Lugg? Ja vet inte alls.. De återstår att se iaf...
Så här ser ja ut i lugg...
Så, lugg eller ej?

•●♥♥●•
Jag är en ängel utan vingar med glorian på sne, tindrande ögon och min uppgift är att le.
Älska mig, hata mig, det är upp till Dig. Jag behandlar människor som de behandlar mig!
Det händer att jag gör fel och ibland har jag säkert inte full koll.
Men om du inte kan godta mig när jag är som värst, förtjänar du mig inte heller när jag är som bäst!
•● <3 <3 ●•

Igår fixade ja i ordning Sjöberg's buffé till pippisarna.
Vi invigde våran nya mathållare som har form o färg som en flugsvamp :)
Vi fyllde även på veden för kamin i matrummet. Anders körde motorsågen och ja fick använda yxan o klyva allt :)
Efter dagens arbete åkte vi till Willys för att handla mat. O när vi senare hade ätit tappade ja upp ett varmt skumbad där vi plaska med tända ljus :)

Imorse vaknade jag av ljudet från en snöslunga.
Underbart ljud och jag blev genast pigg. Ja satte mej upp i sängen och lyfte på rullgardinen. De hade kommit en helgen, men till den stora glädjen så snöade de fortfarande!
Dock verkar de vara plusgrader. Vilket är fruktansvärt negativt.
Nu kan väl snön vara här för att stanna iaf till februari/ mars?!

Eller jäkla katt!
Katterna har inte den alltför god andedräkt nu innan dom fått sina "riktiga" tänder.
Och att dom äter på ALLT är ju ingen hemlighet.
Men idag tog banne mej priset!
Jag ligger i soffan o halvsover o Vegas kommer. Han luktar nåt konstigt som jag känner igen men inte kan sätta fingret på vad de är.
När jag efter de går in på toaletten kommer ja på lukten!
Vi har sån där gelé-plupp man sätter i toaletten. Och DEN!! Har Vegas varit och smakat på!
Han verkar inte må dåligt och han har inte kräkits. Men ja ska ändå ringa veterinären o se vad dom säger. De kan väl va giftigt?
Uppenbarligen tyckte han inte heller om sin andedräkt...

Vi har julapt. = avslutning. Vi ska klä ut oss till våra idoler..
Jag har ju dock ingen idol. Men kan ni gissa vem jag är utklädd till ;)

Imorse när jag vaknade så gick jag upp i vanlig ordning, borstade tänderna och tvättade av ansiktet. ( ja vet att man inte ska tvätta ansiktet på morgonen när de är flera minus ute)
Iaf så sved de till i pannan.
Nån har rivit mig i pannan! Men vem?! Katterna har inte tillgång till sovrummet så dom är faktiskt oskyldiga...

Mysteriet i Lillebo fortsätter..............

Dom många av mina vänner vet så fullkomligt ÄLSKAR jag snö! I love it, i love it, i love it!
Nu på kvällen har de snöat massor! Iaf i ca 15 minuter. Nu har de dock slutat. :(
Jag önskar mej en vit jul. Jag vill à massor med snö! Nu!
Kan man hoppas o tro att de kommer bli en vit jul?

Nu sitter ja o en kollega på vittraskolan för att lyssna på en föreläsning/ utbildning om ADHD.
Innan gick jag en sväng på stan och införskaffade mej detta super fina block.
I just love it!

Igår var mamma och pappa hör en sväng. Självklart "behövde" vi åka till Hedlandet för att kolla utbudet ;)
Jag fick ett par nya raggisar av mamma :) finfina va?

Jag har ingen motivation, ingen ork, ingen energi. Jag är less, trött och slut som människa.
Så känns det nu iaf.
Idag har varit en ok dag på jobbet. Dock kom jag inte därifrån förrän 17.55...
Hemma blev de pizza. Perfekt.
Nu slappar vi i soffan och jag tänkte snart ta o kasta in handduken för idag.
Först hade ja tänkt färga håret, men ja orka inte. Tar de till helgen istället..
Hoppas allt är bra med alla.
Kram kram från mej!