Så överlever du ditt första år som mamma :)
"Så överlever du till första år som mamma. Goda råd från dina tjejkompisar."
Den är så sjukt rolig, lättlästa och bindande. Jag kan inte sluta läsa den på kvällarna. Igår somnade jag inte förrän närmare 1 tiden. Jag låg och läste, skrattade och fnissa så jag behövde krypa under täcket flera gånger för att inte Anders skulle vakna.
De står även "Du som läser den här boken nu, har säkert ett par veckor kvar av graviditeten. Skyll dig själv om du vill fortsätta läsa....."
Den meningen har fåt mej att fundera om jag verkligen ska läsa boken nu, eller vänta tills Babyboy ploppat ut.
Men de går inte. Nu har jag börjat och jag är fast!
De står även att man inte är onormal för att man inte vill ha främmande/gäster under första tiden hemma. Skönt! Anders tyckte till en början att de var konstigt om man kunde "förbjuda" sina nära att komma och hälsa på.
Jag har sagt att jag vill själv välja när jag vill att folk ska komma hit.
Jag vill först landa i allt, få en liten gnutta rutiner och lära känna mitt barn innan massa andra ska komma hit.
Och de är faktiskt INTE onaturligt!
Man kan avvisa gäster utan att dom ska ta illa upp. Dom kommer ha minsta 18 år på sig att lära känna den lilla, och behöver inte göra de första veckorna.
Skönt att de också står i boken!
En annan sak som står i boken är en lista "Topp 10, Barnafödandets tio största chocker".
Den är verkligen superbra! Man får sig många goda skratt. Jag rekommenderar den varmt till nyblivna mammor :D
:-)
Haha.. jag har ganska PRECIS överlevt mitt första år som mamma.. och jag kan säga att det skulle behövas en uppföljare på kommande år också!! Haha..
Klockren lista!
Har inte läst igenom din blogg men antar att du är gravid och att det kanske snart är dags?? Lycka till och jag kan säga att jag hade en jättebra fölossning trots att jag aldrig hann å få något smärtstillande! :)
Men ont... ja.. det gör det! :)
Ja om det är någonting som gör att man inte vill ha besök första tiden så är det isåfall avslaget, fifan vad ofräsch man konstant känner sig. Däremot var då vi så jäkla stolta så vi hade gärna visat upp barnen för hela världen när dom hade fötts ^^ det där är ju så olika. Hehe
Haha nr. 7, 4 och 2 känner jag igen ;)
Nr. 7 var nog värst, jag hade helt seriöst ångest över att bara tänka på att göra nr. 2 efter förlossningen. Kan säga att det blev en hel del russin och katrinplommon för min del innan jag vågade mig på nr. 2. Men sen efter första gången så minskade ångesten en hel del för mig. Kan rekommendera xylocainsalva vid första tömningen, då är man lite mer bedövad.
Jag sprack en del så att även kissa sved rätt bra, men det löste jag genom att sitta framåtlutad och kissa och att ha blomsprutan med iskalltvatten till hands.
Hoppas att jag inte skrämde upp dig nu ;)
:) Tycker inte en enda sak på den där listan stämmer med verkligheten alls. Inte en enda.
Men jag antar att du läser med en nypa salt..? :)
Och det där med besökare, jag tror du kommer ändra dig när du väl sitter där med din bebis, du kommer vara så stolt så allt du vill är att visa upp honom/henne. Men om det inte är så, så kommer absolut era vänner/släktingar och familj att förstå om ni ber att dem väntar.
Lycka till när det är dags och ta hand om dig!
