Sandra´s Vita Vrå -

Tack!

Jag vill tacka er för den fina respons som jag har fått för inlägget "Att få barn är inte alltid en dans på rosor!" Som jag har fått både här på bloggen, på Facebook och på mail. Det värmer ska ni veta!
Tack!

2012-11-17 @ 19:05:02 Permalink Gravidsnack Kommentarer (1) Trackbacks ()

Att få barn är inte alltid en dans på rosor!

Ni som läst bloggen, eller iaf presentationen om mej till vänster, vet vilket helvete vi gick igenom för att kunna få barn.
De som var ett helvete för oss kan för andra vara ganska självklart.
Jag tar ingenting för givet längre och uppskattar min familj och vänner så otroligt mycket!
Jag blir fruktansvärt arg på folk som använder abort som en typ av preventivmedel. Och tro mej! Det finns!!
För varje abort man gör så minskas risken att kunna få barn. Tänk på de! Använd skydd istället!

Iaf de va inte de jag ville predika om.
Jag vill bara berätta vad en sak som hände igår som fick mej varm i hjärtat och bli ännu gladare för min Vilgot.

Igår när jag och Vilgot kom ut från Konsum i Gnesta hörde jag en röst bakom mej som frågade mig om det var en prins eller en prinsessa jag hade i vagnen.
En prins svarade jag. Han tittade ner i vagnen och beundrade Vilgot och gav (som många andra) fina kommentarer om hans ögon.
Den här mannen var närmare 70, bröt på vad jag skulle tro tyska och gick med rullator.
Han sa att de är gudagåva att få barn. Jag kunde inte annat än att hålla med. Han berättade även att han och hans fru aldrig kunde få barn.
Han sa att man blir lite sentimental när man ser barn.

Jag hade helst velat ge denna farbror en stor kram!
Jag blev nästan tårögd när jag tänkte på hans lilla historia och våran historia.

Idag finns de ju hjälp att få för att kunna bli gravid. De är såklart inga garantier att man blir de, men när den här farbrorn och hans fru var i skaffa-barn-åldern så kan jag inte tänka mej att den hjälpen fanns.

Sen blev ja ytterligare lite tårögd när jag tänkte på deras ålder och att dom är alldeles själva. Såklart kanske de har vänner och så, men inga barn som kan hjälpa dom med diverse saker om så skulle behövas. Eller bara de där att veta att de ev finns nån som "finns kvar" när dom gått ur tiden..
Självklart är ju inte de nån självklarhet att de skulle bli så ändå.. Men mina tankar drog iväg åt de hållet..

Jag tycker att de pratas alldeles för lite om att man inte kan få barn. De känns mer eller mindre tabu att prata om det. Lika så missfall. De ska gärna tystas ner, eller så ska man helst inte prata om det alls.
Men vet ni, 10-20% av alla kända graviditeter slutar i missfall. Tänk då de som inte vet att de är gravida...

Vi pratade inte heller om våran kamp till en graviditet. Anledningen var att man skäms. Helt fel! Men så var de. Man kände sig misslyckad att inte kunna få nåt så självklart som ett barn.

Idag vet jag att ingenting sånt är nån självklarhet.

Jag vet dessutom att jag har hjälpt några att prata utan att skämmas om det. Det gör mej glad. Att veta att JAG, tack vare min öppenhet (nu i efterhand) har hjälpt dom att våga prata/skriva och söka hjälp för sin barnlöshet.

2012-11-16 @ 20:21:00 Permalink Gravidsnack Kommentarer (12) Trackbacks ()

Som en tom pung

Jag kan inte förstå hur stor jag var för bara 2 veckor sen..

De är ju inte konstigt att jag saknar min mage. Nu är de mer likt en tom pung eller nåt. De var iaf min förklaring till Johanna idag :D

Åhh min fina fina mage... SAKNAR! Även fast jag har de finaste utanför så var de ändå så speciellt att vara gravid. Glans.

Snart ska Anders åka iväg och köpa chips. Vi ska ha myskväll och äta chips och dipp :D

Hoppas ni får en super lördag!

2012-07-14 @ 18:35:08 Permalink Gravidsnack Kommentarer (17) Trackbacks ()

Min förlossningsberättelse

Jag har tänkt att jag ska försöka skriva ner min förlossningberättelse. Men jag vet inte när den kommer bli klar.. Lilleman vill ju rätt som de är äta, och då är de bara att släppa allt man har för att han ska få sitt :)

Natten till den 4e juli 2012,vaknade jag med fruktansvärda förvärkar. Jag var då i v 40 (39+3) Men eftersom förvärkar inte var helt ovanligt så tänkte jag inte så mycket mer på de, så jag försökte somna om.

Men de gick inte.

När klockan blivit närmare 2.30 började jag klocka värkarna då de blivit mer regelbundna. Då var de allt mellan 2-9 minuter. Jag tog 2 alvedon ihopp om att de skulle avta.

De gjorde de inte.

Istället blev de mer och mer intensivt och tillslut var de bara mellan 2-4 minuter mellan värkarna.

Jag försökte ta mej upp ur sängen för att röra på mej.

Då vaknade Anders och undrade var jag gjorde. Då var klockan närnare 3.30 och smärtan började bli olidlig.

Anders gick upp med mej, trots att ja sa till han att gå och lägga sig.

Han gick ut med Zina, då vi båda började förstå att nåt verkligen var på gång. Jag ringde förlossningen som tyckte att jag skulle stanna hemma ett tag till. Om jag stod ut.

Värkarna kom då med lite längre mellanrum och jag tänkte att de kanske inte var riktigt dax trots allt.

I samma veva som den tanken kom, kom värkarna oftare igen.

Vi blev hungriga. Och tur var väl de.

Anders dukade fram frukosten och jag åt mellan värkarna. Under värkarna hängde jag stående över Anders armar medans han masserade min rygg.

Tillslut, när värkarna var så kraftiga så jag inte kunde annat än att gråta sa jag att nu står jag inte ut längre. Nu måste vi åka. (De ska då också tilläggas att vi har 40 minuter resväg till förlossningen.

Då var klockan ungefär 5.30

Vi kom dit. Vi parkerade i parkeringshuset och de var en bit att gå.. Ca 500 meter.. De var de längsta metrarna i mitt liv. Jag fick så sjukt mycket värkar så tårarna sprutade.

Vi kom upp på förlossningen blev mottagen av en jätte trevlig undersköterska.

Hon kopplade CTG på mig och kollade blodtrycket. Jag fick även lämna urinprov. (Kissa var inte nåt jag strävade efter då jag visste att de skulle komma en värk efteråt)

Jag fick ligga med CTG och de blev de skiftbyte. Då var klockan 7.00 tror jag.

De kom in en underbar barnmorska som hette Gunilla. (Gunilla skulle bli en av mina änglar under dagens gång) Hon var fantastisk! Hon hjälpte till att visa hur Anders kunde hjälpa mej på bästa sätt. (Han hade då redan gjort precis som hon visade)

Hon undersökte mej. Jag var då öppen 3 cm och hon skrev in oss.

Hon förklarade att för varje verk jag fick så skulle jag tänka att jag var ett steg närmare att få träffa min bebis.

Vi kom in på ett rum klockan 8.00.

Då gjorde vi oss hemmastatgade i rummet och jag försökte andas igenom mina värkar. Jag fick också en ståställning som jag kunde hänga på under värkarna för att avlasta Anders lite. (Jag vägde ju trotsallt 70 kg)

Klockan blev 9.15 och de var dax för oss att få lite frukost i oss. igen. För efter den skulle jag få 2 citodon.

Värkarna fortsatte komma i samma takt och när klockan hade blivit 11.00 blev jag rekommenderad lustgas.

(Ytterligare en räddande ängel under dagens lopp)

Efter första gången ville jag inte ha den. Ta bort skiten var mitt svar när ja kände hur allt snurra.

Jag fick förklarat för mej att jag inte kunde nöja mej med att prlva bara 1 gång. Men masken var fruktansvärt obehaglig att ha över både mun och näsa, och rädslan att inte ha nån kontroll fanns där. Samt rädslan att kräkas.

Men efter andra gången hade jag helt glömt bort de. Och lustgasen blev lite av en vän.

Jag blev helkonstig. I efterhand har jag fått berättat lite saker jag har sagt och gjort. Jag låg ofta och viftade på näsvingara, och pickade mig på näsan för att jag trodde de hade ramlat bort...

Klockan 12.15 kom narkosläkaren in. Jag skulle få epidural.

När de var dax sa Gunilla att nu höjer vi nog dosen på lustgasen (De här har jag fått berättat för mej och kommer inte alls ihåg hälften)

Jag var tvungen att ligga blixstilla. En sak jag kommer ihåg var att jag hörde att narkosläkaren sa Kan du komma bak lite här? Jag låg och funderade varför "nån" inte gjorde som han sa. Jag fattade inte att de var jag som skulle göra de. Så jag frågade. Pratar du med mej? Ganska självklart eftersom de var jag som skulle flytta bak.

Jag hade tydligen hotat honom. De hade visst gjort ont och jag hade sagt att jag måste nog spöa honom. :) haha..

När epiduralen satte igång att värka blev jag som en ny människa. Värkarna kändes ingenting!

Dom var tvungen att ta blodtrycket konstant i 30 minuter, och jag var tvungen att ligga på rygg. Att ligga på rygg verkade inte lilleman gilla. Hans hjärtljus sjönk. Rätt rejält.

12.45 Dock de hål på fostervattnet. Jag var då öppen 7, nästan 8 cm. Lilleman fick en elektrod på huvudet för att hålla koll på honom. Allt såg bra ut.

Efter de var de dax för lunch. Anders fick gå ner i cafeterian och köpa mat. När klockan var 13.30 så ringde jag mamma, pappa och syrran för att rapportera statusen.

Mamma tyckte jag lät pigg. De var jagocokså. Tack vare epiduralen.

Strax där efter blev de skiftbyte igen och epiduralen slutade göra sin verkan. Återigen fick jag börja med lustgasen.

Jag fick en ny barnmorska. Jessica, och en ny undersköterska. Lea. (Den förra undersköterskan hette Malin)

Klockan 15.30 blev jag tappad på urin. 700 ml. Så rätt så mycket med andra ord.

Jag hade vid de här laget fruktansvärt ont. Och när Jessica undersökte mej var jag öppen 9-10 cm

Dock ville hon att han skulle komma ner 3 cm till innan jag fick börja krysta... Då var klockan 15.45

Straxt efter de gick ander ut ur rummet för att gå på toaletten och då var de min barnmorska där och poff blev jag fruktansvärt illamående.

JAG KRÄKS!! Jag spydde som en gnu. Skit äckligt. (Jag fullkomligt HATAR att spy!)

Klockan 16.25 börjar krystvärkarna.

Och trycket mot arslet var nästan outhärdigt. Och tanken att veta att inte fick ha nån lustgas under tiden var inte kul. Anledningen till de var att jag var tvungen att va me.

Jag stod på knä och hängde över ryggstödet.

De gjorde så sjuuukt jävla ont! Tillslut blev jag helt slut. Jag kände hur energin hade försvunnit och jag trodde på riktigt att jag skulle dö.

JAG DÖÖÖÖÖR skrek jag. JAG DÖÖÖÖR!! Nånstans hörde jag att de skulle jag inte alls göra. Till svar gav jag. Men jag orkar inte mer!!!! Och poff kom en kick, precis som en demon flög i mej och gav mej sista energin.

Jag vrålade! Och poff.

17.20 Kom Lilleman ut.

Han skrek på engång och var skitförbannad. Eftersom jag satt på knä var de tvugna att torka bort allt äckel som kom i samband med lillemans ankomst, så de tog ett par minuter innan ja fick se honom.

Han var fantastisk! 10 minuter efter sa jag att jag skulle nog kunna göra om det igen.

Men den som var mest fantastisk var Anders. Utan honom hade jag aldrig klarat mej. Min egna hjälte!

När jag hade hamnat på rygg och fått lilleman på bröstet tog de ungefär 2 sekunder innan han tog bröstet och började suga.

Efter en stund behövde de kollas om jag hade spruckit. Då kom min älskade vän igen. Lustgasen.

Jag började tydligen yra att han hade stor pung.... Jag frågade också henne om hon någonsin hade sett sån söt bebis innan ;)

Jag hade spruckit. Lite lite grann. Jag fick sy några få, 3 st inre stygn och 1 yttre.

Vi mös, och grät.

Sen kom barnmorskan in. Jag behövde då gå på toaletten och kissa innan vi fick åka upp till BB. Jag som läst lite fastade för de då de kunde svida rätt rejält. Men icke.

De gick jätte bra!

Vikt: 3270 gram

Längd: 49 cm

Huvudomfång: 35 cm

HELT PERFEKT!

Vid 20.00 tiden blev vi uppkörda till BB. Där fick vi ett eget rum med varsin säng.

Då kom de jag absolut inte hade en aning om. De var eftervärkarna. De var ungeför som förvärkarna fast inte lika långa...

De hade jag 2 dagar efter och de är nu borta.

Innan förlossningen har jag varit rädd. Jag ahr varit rädd att jag ska spricka, skita på mej och vara otrevlig mot Anders. Jag varken sket på mig eller sprack speciellt mycket. De lilla jag sprack var på "fina ställen" som hon sa. Och otrevligheten mot Anders... Jag hade bara bett honom hålla käften 1 gång och vara tyst en annan gång...

Vi fick åka hem redan dagen efter. De ville både jag och Anders göra. Katterna var hemma. Dessutom gick allt så bra, så varför ta upp deras platser där? Dessutom läker man bättre hemma, och är man kvar på BB för länge tror jag man blir mer osäker sen när man får komma hem...

Alla läkare, barnmorskor och sköterskor sa att jag hade en väldigt intensiv förlossning. Men en lätt och bra sådan...

Nu i efterhand kan jag nog vara beredd att hålla med dom.

Idag 4 dagar senare mår jag som en prinsessa igen. Allt flyter på och vi har haft gäster dagarna i ända.

2012-07-09 @ 13:27:02 Permalink Gravidsnack Kommentarer (18) Trackbacks ()

En annan vändning av dagen...

Vilken konstig dag de har varit idag.

Eller eftermiddagen tog en annan vändning..

I morse gick vi upp, käkade frukost, Anders gick med Zina och jag startade en tvätt. Sen satte vi igång och storstädade hela huset.

Fån källarvåningen till översta våningen.

De gick rätt snabbt. De tog 3 timmar tror ja.. Dock fuskade vi.. Vi struntade i att skura golven...

Efter städningen var de dax att besöka barnmorskan. Killarna var ute, och när jag roppade in dom kom bara Movitz. Hej puls! Jag blir ju så jäkla nojig!

Men vi kunde inte vänta in honom. Så efter roppat och skrammlat med maten i 20 minuter var jag tvungen att he upp...

Vi åkte iväg.

Hos barnmorskan va de bra. Jag har nu gått upp till 70 kg!!! Förstå! 70 pannor! De är en halv jag innan jag blev gravid!! Och ändå ser folk bara en "kula".

Hb var på gränsen.. De låg på 117. Och de ska ligga mellan 117 och 135 för att vara normalt...

Blodtryck och sfmått var också som de skulle.. Dock ligger journalen kvar i bilen så ja kan inte kolla...

MEN!

När de var dax att lyssna på Lillemans hjärtljud var de inte som de skulle.. I vanliga fall ligger hjärtljuden på 140/145. Men nu låg de bara på 80!!!

Jag fick snabbt lägga mej på sidan för att se om de ökade. De gjorde de. Hon lyssnade ett bra dag och de ökade som de skulle.

Men för att vara på den säkra sidan så ville hon att vi skulle göra ett nytt CTG, för att vara på den säkra sidan, och för att jag fortfarande känner mindre rörelser..

Så hon ringde till förlossningen. (På Södertälje... Mot min fasa...) och vi fick komma dit direkt!

Där möttes vi av en superbra barnmorska. Birgitta. Hon var verkligen toppen!

Hon förklarade så bra och berättade att lyssnar man på bebis hjärta när man ligger raklång på rygg så är de inte ovanligt att man istället får in mammans hjärtljud.

Hon kopplade på mej CTG och allt såg bra ut. Jag hade dock inte alls lika mycket sammandragningar idag... (Då)

Men vad gör de? Allt såg bra ut! En läkare kom in och gjorde UL. Och likaså där såg allt bra ut. Underbart!

Jag var inte så oroligt då, men jag såg blicken på min bm att hon var orolig, och DÅ varjag också såklart orolig. Jag bröjade gråta...

Men sen var de sån lättnad att allt såg bra ut.

Nu ska jag, för att öka ytterligare i vikt ;) käka ett Winerbröd :D

2012-07-02 @ 22:28:35 Permalink Gravidsnack Kommentarer (10) Trackbacks ()

Välkommen v 40

Jag hoppas (dock tror ja de inte) men jag hoppas att de här är sista veckan i graviditeten som jag välkomnar.

Nu vill jag få ut min prins. Mer än någonsin.

Jag har visserligen känt mej mer som människa nu, än jag någonsin har gjort under denna graviditet. Eller de senaste veckorna sen Lilleman fixerat sig har jag äntligen kunnat röra mej.

De är superskönt.

Dock den nya energin som jag fick för ett tag sen verkar lysa med sin frånvaro..

Nu är de dock lugna puckar som gäller. Jag ska istället samla på mej energi till förlossningen.
Sova/ vila och slappa när JAG vill. Inga måsten. Jag göra vad JAG vill, när JAG vill.

På lördag är de BF dagen... Jag undrar såå när han kommer. Men börjar ställa mej in på övertid. De är lika bra då ja kanske inte blir fullt så besviken.. De kommer ja bli... Alla dagar som är övertid kommer bli en stor besvikenlse...

Jag har btw gått upp 23 kg :O Imorn är de besök till barnmorskan.. De sista innan övertid ;)

Så här skriver 1177 om v 40

Vecka 40

Nu har de beräknade 40 graviditetsveckorna gått. Men för många kan det ännu dröja några dagar innan förlossningen sätter igång.

Många kvinnor känner sig uppgivna och trötta på graviditeten när den är fullgången. Man vill bara att barnet ska komma ut. En del funderar över om det är möjligt att sätta igång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Men förlossningen kan inte tvingas igång, och det är bäst att barnet får komma när det är klart. Det kan vara bra att prata med sin barnmorska om hur man kan må bättre i slutet av graviditeten. Förlossningen sätts bara igång på sjukhuset om det finns mycket starka skäl för det. Det kan vara att 42 veckor har gått, eller till exempel att man har högt blodtryck eller att barnet växer dåligt.

I genomsnitt väger ett barn i den här veckan ungefär 3600 gram och är cirka 51 centimeter långt, men vikten och längden kan variera mycket. Vikten ligger oftast mellan 2800 och 4500 gram och längden mellan 47 och 55 centimeter.

Moderkakan är stor som en vanlig omelett och väger runt ett halvt kilo. Den kommer att fortsätta ge fostret näring ännu en tid.

2012-07-01 @ 19:33:01 Permalink Gravidsnack Kommentarer (14) Trackbacks ()

Ytterligare ett otippat besök på förlossningen..

Hallå alla!

Idag har vi tillbringat större delen av dagen på förlossningen. Inte för att nån bebis skulle vilja ut. Inte heller för några känningar så.

Nä anledningen till att vi åkte in var för att jag inte känt bebis sen 2 tiden inatt. Vilket gjorde mej orolig..

Dessutom är de en släkting till mig, vars bebis dig i magen veckan innan bf. Så man har ju de i bakhuvudet hela tiden....

Idag är de btw 1 vecka till bf :D

När vi kom in blev jag påkopplad en CTG.som jag skulle ligga med i 15-20 minuter. Så fort jag hörde bebis hjärta slå började jag gråta. De blev sån lättnad.

När jag legat med den i 20 minuter så kom en sköterska in. Hon ville att jag skulle lägga mej på sidan för att få lite liv i magen.

Bebis rörde sig då inte tillräckligt mycket...

(Mellan händerna som pekar, var de för lite rörelse.. De var då jag blev tillsagd att lägga mej på sidan. Den nedersta kurvan är mina sammandragningar som också var rätt regelbundna..)

Men efter att lagt mej på sidan blev de mer rörelse.

Sen fick vi vänta, vänta och vänta på att få träffa en läkare som skulle göra ett UL. Hon kollade så allt såg bra ut, flödet i navelsträngen och mängden fostervatten, allt såg bra ut och han rörde sig som tysan där inne.. Konstigt bara att ja inte känner de....

Men sen eftere ett X antal timmar blev vi hemskickade..

Vi som bara hade ätit frukost åkte in på McD och käkade..

Tanken var nu att vi skulle iväg på 30 års fest. Men de tog på krafterna att vara på förlossningen, plus att jag har så galet on i ryggen, så jag blev hemma istället.

Jag har nu kopplat på mej Mr TENS och ska slappa i soffan..

2012-06-30 @ 18:13:17 Permalink Gravidsnack Kommentarer (28) Trackbacks ()

Gissa på... Jag fortsätter stryka

NÄR KOMMER BEBIS???
Enligt RUL har vi bf 7/7 och de är en pojke.

(Kopiera gärna den tjocka texten och använd.)

Datum: Längd/ vikt: kön om du tror annat:

SÅ HÄR TROR VI:

Elenore kokboksutmaningen- Datum: 11/6 Längd/ Vikt 49 cm 3160 g

Sasha- Datum: 16/6 Längd/ Vikt 50 cm 3150 g

Jag- Datum: 19/6 Längd/ vikt: 49 cm 2800g

Sarah- Datum:25/6 Längd/ Vikt:48 cm 2990 g

Hanna- Datum 26/6 Längd/ Vikt 52 cm 3460 g

Tess- Datum: 27/6 Längd/ Vikt:48 cm 3124 g

Sophy- Mamma till Ozzy Datum 30/6 Längd/ Vikt 49 cm 3250 g

Elin- mamma till jasper- Datum: 1/7 Längd/ Vikt 52 cm 3360g

Mickan- Datum: 1/7 Längd/ Vikt 49 cm 3450 g

Tess- Datum 1/7 längd/ vikt 52 cm 3750 g

Sofie L- Datum 3/7 Längd/vikt 50 cm 3530 g

Lisa- Datum 3/7 längd/vikt 50 cm 3345 gram

Alexsandra- Mamma till Nils- Datum 4/7 Längd/ Vikt 51 cm 3170 g

Miko- Datum: 4/7 Längd/ vikt: 52 cm 3470g

Renata- Datum 6/7 Längd/ Vikt 51 cm 2970 g

Magdalena, nybliven mamma- Datum: 6/7 Längd/ Vikt 49 cm 3095 g

Shopaholic- Datum 7/7 Längd/ Vikt 50cm och 3520gr

Sandra- Datum 7/7 Längd/ vikt: 50cm 3573 g

Matilda- Datum 8/7 Längd/ Vikt 49 cm 3410 g

Malin- mamma till stella Datum: 9/7 Längd/ Vikt 50 cm 3300 g

Malin- Datum: 9/7

Sanna- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 2865 g

Elfina- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 3565 g

Anders (Blivande pappan) Datum: 10/7 Längd/ Vikt 52 cm 3200 g

Jessica (Blivand moster & gudmor) Datum 10/7

Sanna- Livet med Wilton- Datum 10/7 Längd/ Vikt 49 cm, 3210 gram

Linda- Datum: 11/7 Längd/ Vikt 51 cm 3460 g

Marina- Datum 12/7 Längd/ Vikt 53 cm 3900g

Linda- Datum 12/7 Längd/ Vikt 51 cm 3320 g

Jag- Datum 13/7 Längd/ Vikt 51cm 3333g

Filuran- Datum 17/7 Längd/Vikt 51 cm 3870 g

Vi får se vem som får rätt :D

2012-06-29 @ 14:01:15 Permalink Gravidsnack Kommentarer (11) Trackbacks ()

Välkommen v 39

Idag välkomande jag v 39 här hemma :D

Trot att de bara är 13 dagar kvar till bf, 2 veckor. Så känns de som en EVIGHET tills dess. Risken att få gå över tiden är ju också rätt stor.

Jag är rädd för att jag inte kommer palla de psykiskt. Men har man nåt val?

Allt jag vill nu är att få träffa denna lille pojk som legat i min mage i snart 10 månader och grott.

Borde vi inte känna varandra vid de här laget? Jag menar vi har ju hängt ihop i närmare 10 månader. Dag som natt.

Svullen & Trött

Lilla Du därinne
jag undrar så vem Du är!
Att jag vet så lite om dig
fast Du redan är här.

Är det Dina tår jag känner?
Är det Ditt hjärta jag hör slå?
Är det sant att Du har ögon och naglar
och en mage att pussa på?

Jag vet så lite om Dig
fast Du redan är här
men jag älskar Dig som tokig
vem Du än är!

1177 skriver så här

Vecka 39

Barnet väger omkring 3400 gram, och är ungefär 50 cm långt. Det fyller ut hela magen och är ganska tungt. Många blivande mammor längtar intensivt efter att graviditeten ska vara över.

Man behöver sova och äta ordentligt för att orka med förlossningen. Om det är första barnet kan förlossningen ta upp till något dygn och det är inte ovanligt att man förlorar både en och två nätters sömn.

Barnet är nu förberett för sin födelse. Det har fått mycket näring och även skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna.

Barnets hjärna väger cirka 400 gram. Den utvecklas hela tiden och kommer inte vara helt färdig förrän barnet är runt två år. Tånaglarna har vuxit ut nu och täcker hela tån.

2012-06-24 @ 22:37:17 Permalink Gravidsnack Kommentarer (11) Trackbacks ()

Ni gissar- jag stryker

NÄR KOMMER BEBIS???

Enligt RUL har vi bf 7/7 och de är en pojke.

(Kopiera gärna den tjocka texten och använd.)

Datum:
Längd/ vikt:
kön om du tror annat:

SÅ HÄR TROR VI:

Sofie L- Datum 3/7 Längd/vikt 50 cm 3530 g

Lisa- Datum 3/7 längd/vikt 50 cm 3345 gram

Alexsandra- Mamma till Nils- Datum 4/7 Längd/ Vikt 51 cm 3170 g

Miko- Datum: 4/7 Längd/ vikt: 52 cm 3470g

Renata- Datum 6/7 Längd/ Vikt 51 cm 2970 g

Magdalena, nybliven mamma- Datum: 6/7 Längd/ Vikt 49 cm 3095 g

Shopaholic- Datum 7/7 Längd/ Vikt 50cm och 3520gr

Sandra- Datum 7/7 Längd/ vikt: 50cm 3573 g

Matilda- Datum 8/7 Längd/ Vikt 49 cm 3410 g

Malin- mamma till stella Datum: 9/7 Längd/ Vikt 50 cm 3300 g

Malin- Datum: 9/7

Sanna- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 2865 g

Elfina- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 3565 g

Anders (Blivande pappan) Datum: 10/7 Längd/ Vikt 52 cm 3200 g

Jessica (Blivand moster & gudmor) Datum 10/7

Sanna- Livet med Wilton- Datum 10/7 Längd/ Vikt 49 cm, 3210 gram

Linda- Datum: 11/7 Längd/ Vikt 51 cm 3460 g

Marina- Datum 12/7 Längd/ Vikt 53 cm 3900g

Linda- Datum 12/7 Längd/ Vikt 51 cm 3320 g

Jag- Datum 13/7 Längd/ Vikt 51cm 3333g

Filuran- Datum 17/7 Längd/Vikt 51 cm 3870 g

Vi får se vem som får rätt :D

2012-06-23 @ 09:30:23 Permalink Gravidsnack Kommentarer (7) Trackbacks ()

Oväntat besök på förlossningen..

Som jag skrev igår började jag må jätte konstigt. Och på kvällen blev de inte bättre. Jag fick rejält ont i magen och fick massa sammandragningar.

Men ja tänkte att de går väl över. Så när jag gick och la mej tog jag 2 alvedon i hopp om att de skulle bli bättre.

Jag lyckades somna men har vaknat till och från hela natten och när jag sedan slog upp mina vackra blå 4.44 så hade jag så sjukt ont i magen..

Jag somnade till till och från men var mer vaken än sovande..

När jag sedan gick upp vid 8 tiden hade jag så ont så jag gick dubbelvikt och grät.

När Anders gick med Zina ringde jag förlossningen som tyckte att jag skulle komma in och kolla vad som hänt...

När Anders kom tillbaka och jag berätta att vi måste åka in, tror jag han hamnade i nån chock. Han började tänka på friggeboden som skulle hämtas senare under dagen :)

Väl på förlossningen blev vi väl mött av en supertrevlig tjej som jag tror hette Maria. Hon var så hjälpsam och när Anders behövde gå och flytta bilen, så erbjöd hon sig att stanna kvar med mej och smärtan.

Hon kopplade upp mej på en CTG kurva för att kolla värkarna och bebis hjärta. Hon skratta åt hur sne magen va också :D

I vanliga fall brukar Lilleman inte alls vara så effektiv på dagarna/ förmiddagarna, utan mest vara de på kvällarna/ eftermiddagarna.

Men inte då. Då var han rätt livlig.

I vanliga fall när jag har varit hos barnmorskan så brukar hjärtat ligga på 140/ 145. Och de gjorde de idag också. Tills han började härja. Då steg de upp så de var uppe i 170..

Barnmorskan som kom in och läste av den såg att jag hade värkar. Men tappen satt så långt bak så den kunde hon inte känna. En annan barnmorska fick också komma in och känna.. Men inte heller hon kunde känna den. Vilket tydligen är ett tecken på att de inte är nån förlossning på gång..

Vi blev hemskickade igen efter 1 h. Då fick jag med mej citodon som jag skulle ta för att få sova när vi kom hem.

Men när vi kom hem, tog jag 2 alvedon och la mej på soffan.

Istället tänker jag ta citodonen till kvällen när ja ska sova. Så kanske jag får sova inatt.

Hon sa att om värkarna inte avtar så är vi välkomna in igen...

Nu är jag iaf hemma och har varit de ett par timmar.. Värkarna avtar och kommer sen tillbaka som ett brev på posten.

Men de blir noll knop idag. Jag kan knappt ta mej in på toan...

Anders är iväg och ska hämta friggebon. Så snart kommer de en hel hög med folk som ska lyfta av den. Tanken igår var att jag idag skulle bakat en rabareberpaj till dom..

Men eftersom ja inte kan röra mej (knappt) så blir de ingen paj....

Nu ska ja ta och svara på kommentarer och läsa lite bloggar... Dessutom försöka lära mej nya blogg.se

2012-06-20 @ 18:18:36 Permalink Gravidsnack Kommentarer (14) Trackbacks ()

Mina favoritbilder!

Jag har sedan igår haft världens energi. Likaså idag.
Jag har planterat blommor och krattat grus.. Inget överansträngande utan allt som vanligt, i min egna takt.
Men sen. POFF! Och musten gick ur mej.
Jag började känna mej jätte konstig efter promenaden ner till sjön. Jag tog en dusch och har nu satt mej i soffan..
Hoppas på att må bättre snart.

Idag kom även bilderna från fotograferingen. Superfina och super kul att ha. Många blev väldigt fina, medans jag blev mindre nöjd med en del... Skavanaker lixom.. Där syns gluggen och där ser ja för tjock ut, där väller valkarna fram och så...

Men jag har plockat ut de finaste. Dom ska åka på framkallning och några ska förstoras :)

Dom här 3 de som jag tänkt göra förstoring på....

Och dom här tänkte jagbara göra vanlig framkallning av :)

Bilderna är tagna är jag är gravid i v 37 ( 36+5)

De var de :D

Nu ska vi göra oss klara för picknicken.. Tror vi. Orkar vi? Vi får se...

2012-06-19 @ 16:09:05 Permalink Gravidsnack Kommentarer (8) Trackbacks ()

Välkommen v 38

Jag bjuder inte på nån magbild denna vecka då de öst in sånna de senaste dagarna :D
Jag mår bra. Less, men de hör väl till. Jag har fått ny energi och jag kan röra mej mer nu. Dock får jag ju förbannade sammandragningar när jag rör mej alltför mycket. Eller när jag rör mej över huvudtaget..
Egentligen behöver ja inte ens röra mej för att få sammandragningarna. Dom kommer lika ofta när ja sitter i soffan...
Jag drömmer istortsett VARJE natt att förlossningen satt igång. Jag vaknar 1000 gånger om natten ooch måste känna under baken om vattnet har gått (då jag drömmer de).. Mycket irriterande, som att jag inte sover dåligt ändå...

Jag har ju glömt bort Gissa När Bebis Kommer listan.. Och de är högtid att börja stryka ifrån den :D
Ni kan såklart fortsätta gissa!

NÄR KOMMER BEBIS???

Enligt RUL har vi bf 7/7 och de är en pojke.

(Kopiera gärna den tjocka texten och använd.)

Datum:
Längd/ vikt:
kön om du tror annat:

SÅ HÄR TROR VI:

Elenore kokboksutmaningen- Datum: 11/6 Längd/ Vikt 49 cm 3160 g

Sasha- Datum: 16/6 Längd/ Vikt 50 cm 3150 g

Jag- Datum: 19/6 Längd/ vikt: 49 cm 2800g

Sarah- Datum: 25/6 Längd/ Vikt: 48 cm 2990 g

Hanna- Datum 26/6 Längd/ Vikt 52 cm 3460 g

Tess- Datum: 27/6 Längd/ Vikt: 48 cm 3124 g

Sophy- Mamma till Ozzy Datum 30/6 Längd/ Vikt 49 cm 3250 g

Elin- mamma till jasper- Datum: 1/7 Längd/ Vikt 52 cm 3360g

Mickan- Datum: 1/7 Längd/ Vikt 49 cm 3450 g

Tess- Datum 1 juli längd/ vikt 52 cm 3750 g

Alexsandra- Mamma till Nils- Datum 4/7 Längd/ Vikt 51 cm 3170 g

Miko- Datum: 4/7 Längd/ vikt: 52 cm 3470g

Renata- Datum 6/7 Längd/ Vikt 51 cm 2970 g

Magdalena, nybliven mamma- Datum: 6/7 Längd/ Vikt 49 cm 3095 g

Shopaholic- Datum 7/7 Längd/ Vikt 50cm och 3520gr

Sandra- Datum 7/7 Längd/ vikt: 50cm 3573 g

Matilda- Datum 8/7 Längd/ Vikt 49 cm 3410 g

Malin- mamma till stella Datum: 9/7 Längd/ Vikt 50 cm 3300 g

Malin- Datum: 9/7

Sanna- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 2865 g

Elfina- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 3565 g

Anders (Blivande pappan) Datum: 10/7 Längd/ Vikt 52 cm 3200 g

Jessica (Blivand moster & gudmor) Datum 10/7

Linda- Datum: 11/7 Längd/ Vikt 51 cm 3460 g

Marina- Datum 12/7 Längd/ Vikt 53 cm 3900g

Linda- Datum 12/7 Längd/ Vikt 51 cm 3320 g

Filuran- Datum 17/7 Längd/Vikt 51 cm 3870 g

Vi får se vem som får rätt :D

1177 skriver så här om v 38

Vecka 38

I den här veckan väger barnet runt 3200 gram, och är omkring 49 cm långt. De allra flesta barn ligger med huvudet nedåt nu. När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar.

Förlossningen är jobbig även för barnet. När livmodern drar ihop sig som mest går det under ett ögonblick inget blod med syre och näring in till barnet, som så att säga får "hålla andan" under några sekunder. Men barnet klarar detta väl, och har till exempel lagrat extra näring som det kan använda. Barnet har också lagt på sig fett under huden för att det inte ska bli kallt när det kommer ut i en betydligt svalare värld. Underhudsfettet fungerar också som energireserv den första tiden efter födseln.

2012-06-17 @ 20:14:24 Permalink Gravidsnack Kommentarer (13) Trackbacks ()

Fina jag!

Jag är verkligen så sjukt nöjd med bilderna från gårdagens fotografering! Och oj vad fina kommentarer jag har fått ♥

Idag hade Matilda lagt upp ytterligare 3 bilder. Eller den ena är de samma som från gårdagen, men med annatljus.
Jag är supernyfiken på hur bilderna från vattnet ser ut. Och om de är några bilder som är tagna i profil så man ser hur stor magen verkligen är :D

Åhh dom e så fina! Sen ska jag göra förstoringar.. Men först måste ja välja och vraka :D

Igår när vi kom hem hade de trillat ner 2 saker i brevlådan. Båda paketen var inslagna i rosa plast. I de ena var de en traderavinst till Lilleman.. Nämligen denna :)

Den kommer passa utmärkt till lilleman och hans chinos :)

I de andra lilla paketet var de en fantastisk och helt underbar mössa till Lilleman.

Hur fin är inte den??? Tack snälla snälla Marina för denna lilla skönhet ♥

2012-06-16 @ 20:52:16 Permalink Gravidsnack Kommentarer (14) Trackbacks ()

Underbara bilder- smakprov och lyckad dag!

Idag har ju vi varit i Uppsala. Jag skulle bli fotad av Hannas jobbarkompis Matilda.
Tanken var egentligen att jag skulle fotas i hennes studio. Men efter lite tekniskthaver och fint väder så blev de utomhus.
Av de bilder man såg på den lilla lilla skärmen såg de ut att bli fint.
Hon hade dessutom lagt up 3 bilder på hennes blogg. Jag knyckte dom :D

Jag är så nöjd med dessa! Och de här är "bara" 3 av bilderna.. Hon dock ca 130 bilder :) Jag är superspänd på att se de andra :D
Tänk att jag gått upp över 20 kg och ändå kan bilder bli så sjukt fina!
Vi tog några vid vattnet också. Jag har med andra ord gjort årets första fotbad idag.. SVINKALLT!

Jag och Texas klickade även denna gång.. Hon är en fanatiker av BarbaZoo... Kan de varit så att hon tycker vi är lika som bär?

Hur som helst fick Texas en egen sittplats :D

Mycket praktiskt att ha henne sittandes på magen. Som en avlastningsbänk :D

Efter fotograferingen åkte vi hem till Kristian och Hanna. Där käkade vi grillat och surra lite. Men eftersom Zina fick vara in hungården så behövde vi åka hem..

Jag tycker alltid de är så vemodigt att åka från dessa underbara människor. Jag tycker att de är så tråkigt att vi inte ses oftare än vad vi gör ♥

Nu ligger jag uppe i sovrummet och kollar på F O T B O L L E N!!! Just för stunden står de 2-2..
Hoppas Sverige vinner idag!

Nu ska jag fortsätta kolla!

2012-06-15 @ 22:35:03 Permalink Gravidsnack Kommentarer (19) Trackbacks ()

Välkommen v 37

Usch! Nu är jag less less less och less. Jag har aldrig någonsin varit så less som jag är nu..
Hela dagen har bara varit usch!

Dock hände nåt som fick mej rätt panikslagen.
Jag satt ute på plåtarna (som vi har som poolskydd vintertid) och tittade när Anders höll på att klippa gräset på baksidan.
Jag skulle ställa mej upp för att visa en liten buske som jag ville ha kvar.
Och döm om min förvåning när jag var HELT genomblöt i baken och på trosorna och de rann vatten ner för låren. Jag blev helt panikslagen för stunden då jag trodde att de var vattnet som gått. Tills jag sågg att de var regnvatten som legat på plåtarna..
Men förstå min förvåning :D

Så här såg jag ut igår.. Orkade inte ta nån bild idag...

Så här skriver 1177 om denna vecka.. Ett 37 veckor gammalt foster som är 48 centimeter långt.

Vecka 37

Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas, mellan vecka 37 och 42. Det väger ungefär 3 kilo och är cirka 48 centimeter långt.

De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån.

Det är en fördel om barnet kommer ut med huvudet först eftersom huvudet är hårdare och större än resten av kroppen. Dessutom går förlossningen lättare. Om barnet ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning, brukar man få komma till förlossningsavdelningen för ett försök att vända barnet. Om det inte lyckas diskuterar man med läkaren vilket som är det bästa sättet för barnet att födas, på vanligt sätt eller med kejsarsnitt.

2012-06-10 @ 21:12:26 Permalink Gravidsnack Kommentarer (9) Trackbacks ()

Lite av en lyckodag?!

Idag kan de vara lite av en turdag. Först har ju våran vagn ÄNTLIGEN kommit! OCH dessutom har jag fått skattepengarna :D Lyckan är total!
Kanske jag borde ta mej upp till Casino Cosmopol och spela en BlackJack turnering en dag som denna :D Dock har jag ingen bra strategi för hur man spelar. Vet ju inte heller vad de är man ska göra :) Men de lät bra.
Får väl kanske nöja mej med en trisslott? Eller kanske bara helt kort och gott nöja mej med att skattepengarna och vagnen har kommit :D

Just nu sitter jag på Anders jobb. I Eskilstuna. Han slutar kl 17 idag och då ska vi åka raka vägen till Babyproffsen och hämta vagnen.
Åhh jag längtar så jag kan dö!
Egentligen vet ja inte varför ja längtar så... Kan ju ändå inte ut och köra den.. Eller kanske e de det jag kan? Ut och övningsköra lite... :)
Jo jag ska boa in den. Men de kommer ju gå på en pisskvart :D

Så här ser våran vagn ut :D (Hoppas jag iaf... Om vi får den rätta denna gång)

2012-06-07 @ 15:15:52 Permalink Gravidsnack Kommentarer (12) Trackbacks ()

Välkommen v 36

Igår välkomnade jag v 36 (35+0) Underbart! De känns toppen.
Jag känner mej fet, stor och otymplig. Och fruktansvärt less! Men ändå kan ja inte låta bli att älskat!
Men anledningen till att ja står ut nu är: 1 jag har inget val, och 2 snart är han här.

Idag har jag varit hos barnmorskan.
Allt var jätte bra. Alla värden va toppen, och kurvan såg bra ut :)

Ett 36 veckor gammalt som är 47 centimeter långt.

Så här skriver 1177 om v 36

Vecka 36

Fostret börjar förbereda sig på att födas. Det tränar andning, men inte när det sover djupt. Fostret har nu längre perioder av både sömn och aktivitet. Det rör sig lika ofta som förut men kan inte ta ut svängarna på samma sätt. Därför upplever man oftare att det i stället puffar och gör svepande rörelser.

Njurarna är nu färdigutvecklade. Fostret har blivit omkring 47 centimeter långt. Det lägger på sig ungefär fjorton gram fett varje dag, och väger i den här veckan runt 2800 gram. Pojkar är ofta något tyngre än flickor. Det skiljer ungefär etthundra till två hundra gram mellan pojkar och flickor.

2012-06-04 @ 18:47:51 Permalink Gravidsnack Kommentarer (6) Trackbacks ()

Lillemans första Converse

Idag när jag vaknade gick jag upp, käkade frukost och skulle dra ett varm med dammsugaren innan Ingela kom.
När jag dammsög inne på kattoan bankade de på dörren... Där stod sotaren. De var tydligen dax för brandinspektion....
Vi hade dock itne fått nån lapp om de, så de va bara tur att jag var hemma. De hade tydligen blivit fel med posten..

Jag var ute och letade efter stegen som han behövde. Fortfarande klädd i pyjamasbyxor och ett linne. Så kommer en bil in på uppfarten. En röd skåpbil = Ingela :)

Hon fick hjälpa mej att bära fram stegen, och sen gick hon iväg med Zina som inte ville gå med henne in i skogen.

Jag gick in och drog klart varvet med dammsugaren och klädde sen på mej.
Vi spanade in lillemans rum och sen fikade vi.
Ingela fick sin present av mej.. En Willbur som hon hade när hon var liten :D

Även jag, eller jag menar såklart lilleman fick massa presenter!
Han fick även sina första converse!! Som jag älskar dom!!

Så sjukt söta!!

Sen fick han även allt detta!

Nallen är hans första nalle :) Den ska nog få åka med till BB :)

Efter paketöppningen och fikat åkte vi till till Strängnäs, där vi skulle till Ö&B och sen Willys. Jag passade på att bjuda Ingela på en lunch på McD :)

Sen åkte vi hem. Dog lite i soffan innan de var dax att börja med maten.
Idag blev se spagetti och köttfärssås.

Efter maten behövde Ingela åka hem så vi sa hejdå.
Nu ska jag försöka hitta en bra ställning i soffan. Inget duger. Jag kan inte sitta, inte ligga utan att hela kroppen kryper.

De har kort och gott varit en toppen bra dag!

GLÖM INTE GISSA NÄR BEBIS KOMMER ♥

2012-05-30 @ 19:45:19 Permalink Gravidsnack Kommentarer (12) Trackbacks ()

Gissa när bebisen kommer!

NÄR KOMMER BEBIS???

Enligt RUL har vi bf 7/7 och de är en pojke.

(Kopiera gärna den tjocka texten och använd.)

Datum:
Längd/ vikt:
kön om du tror annat:

SÅ HÄR TROR VI:

Elenore kokboksutmaningen- Datum: 11/6 Längd/ Vikt 49 cm 3160 g

Sasha- Datum: 16/6 Längd/ Vikt 50 cm 3150 g

Jag- Datum: 19/6 Längd/ vikt: 49 cm 2800g

Sarah- Datum: 25/6 Längd/ Vikt: 48 cm 2990 g

Hanna- Datum 26/6 Längd/ Vikt 52 cm 3460 g

Tess- Datum: 27/6 Längd/ Vikt: 48 cm 3124 g

Sophy- Mamma till Ozzy Datum 30/6 Längd/ Vikt 49 cm 3250 g

Elin- mamma till jasper- Datum: 1/7 Längd/ Vikt 52 cm 3360g

Mickan- Datum: 1/7 Längd/ Vikt 49 cm 3450 g

Alexsandra- Mamma till Nils- Datum 4/7 Längd/ Vikt 51 cm 3170 g

Renata- Datum 6/7 Längd/ Vikt 51 cm 2970 g

Magdalena, nybliven mamma- Datum: 6/7 Längd/ Vikt 49 cm 3095 g

Matilda- Datum 8/7 Längd/ Vikt 49 cm 3410 g

Malin- mamma till stella Datum: 9/7 Längd/ Vikt 50 cm 3300 g

Malin- Datum: 9/7

Sanna- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 2865 g

Elfina- Datum: 9/7 Längd/ Vikt 49 cm 3565 g

Anders (Blivande pappan) Datum: 10/7 Längd/ Vikt 52 cm 3200 g

Jessica (Blivand moster & gudmor) Datum 10/7

Linda- Datum: 11/7 Längd/ Vikt 51 cm 3460 g

Marina- Datum 12/7 Längd/ Vikt 53 cm 3900g

Linda- Datum 12/7 Längd/ Vikt 51 cm 3320 g

Filuran- Datum 17/7 Längd/Vikt 51 cm 3870 g

(Jag kommer att uppdatera listan vartefter jag får in gissningar :D )

2012-05-28 @ 19:14:44 Permalink Gravidsnack Kommentarer (19) Trackbacks ()

Tidigare inlägg